Folkskoleväsendet har på sednare år börjat att af allmogen omfattas med mera omsorg, då det deremot tillförne behandlades såsom en allmogen påtvingad nyhet, för hvilken den icke ville vidkännas någon uppoffring. (Kongl Maj:ts Befallning- shafvande femårsberättelser: Kronobergs Län för åren 1855 - 1860, sid 13). Sockenskolor funnos under 1822 till 1844 ännu blott på få ställen, och ansågs mindre behöfliga eftersom läroverk var i Vexiö inrättadt. Man befarade, att bonden, undervisad i nya ämnen, skulle vårdslösa plog och hushåll, och blifva sakförare, eller på annat sätt ledas i en skef rigtning. Andra åsigter hafva sedan gjorts sig gällande. År 1847 voro folkskolor inrättade i de flesta af länets församlingar: visserligen hela 5 år efter författningens utfärdande (den 18 Juni 1842). Kring 1860 började de omfat- tas med större intresse. (Topografiska och Statistiska uppgifter om Kronobergs län. Utgifna af Generalstabens Topografiska Afdelning 1878, sid 130 - 131). Vid Kronobergs regemente har, ungefär sedan 1782, funnits en skola för 30 till 36 soldatbarn, som undervisats af regementspastorn. Skolan ha underhållits genom frivilliga sammanskott inom regementet samt 4 af Kongl. Maj:t anslagna rotelöner. (Samma som ovan sid 134). Kongelig Cronobergs Regimentes BarnaUppfostrings Kassa har under de senare åren delat ut 75 öre per barn som har bevistat folkskolan i sin socken. För år 1857 utdelades detta understöd till för totalt 588 barn till soldater vid regementet, 1858 för 619 skolbarn och 1859 för 589 skolbarn. Under 1859 fanns det 63 barn i skolåldern, mellan 7 och 12 år, till soldater vid Ljun- gby Kompani. Folskoleundervisningen inom Ljungby Kompanis område år 1859 (Källa till nedanstående: Ny Småländsk Beskrifning under redaktion av Josef Rosen- gren. Utgavs först som bilaga till Nya Vexjöbladet ( N.V.) under åren 1897 - 1903.) Lidhult (Nya Vexjöbladet, bilaga den 6 april 1903) 1849 antogs en skollärarekandidat, bördig från socknen, enligt ett stämmoprotokoll « såsom vikarius så länge församlingen funne sig därmed belåten". Han tjästgjorde endast i 2 ½ år och levde sedan som socknens nådehjon. Först 1852 blev Peter Löwander utsedd som ordinarie fölkskollärae i Lidhult med skyldighet att ambulera på 4 stationer. Han tjänstgjorde under 1859. 1858 skrev församlingens komminister J. Widell i ett protokoll: "Inom församlingen finnes ingen fast skola, utan blott ambulatorisk skola. Utom denna finnes ej inom församlingen några små- eller rotskolor, utan är blott början gjord till s.k. hemsko- lor, hvilka församlingen anser förtjänta af all uppmuntran, emedan skolläraren därigenom kan motsvara, åtminstone till väsentlig del, det ändamål, som nådiga skolstadgan afser, blifve han på så sätt befriad från att upptaga tiden med för mycken undervisning i och för barnens innanläsning." Soldatbarn från Ljungby kompani: Nr 61 Stens 7-åriga pojke Johan. Vrå (Nya Vexjöbladet, bilaga den 26 november 1902.) Sedan nya folkskolestadgan år 1842 utkommit förenade sig sockenmännen samma år om följande utlåtande: "Inrättande av fast folkskola enskilt för Wrå möter oöverstigliga hinder av folkets medellöshet och lokala förhållanden. Därför måste barnaundervisningen hädanefter såsom hittills besörjas i flyttbar skola, varom församlingen önskar fören- ing med Odensjö och Lidhult. Till de socknar i riket som äro i största behov av understood räknar sig Wrå. Allmänna medel till barnaundervisningens besörjande finnas icke. Fattigkassan har blott 371 Rdr. Kyrkan har skuld. Pluraliteten är fattig. Knappt fem hemman bland 26 ägas skuldfritt. Trenne gäst- givargårdar inom socknen kräva 60 hästar tvångsskjuts. Den bördan väger väl 100 Rde Banko på helt hemman, således tyngre än ordinarie rotering.Ett magert jord- bruk, socknens enda tillgång, giver knappt dagligt havrebröd, även om ljunghedar och ramnmossar till ängar icke tvingar husfadren att taga hafren från barnen för att bättra skjutshästens nödfoder. Skog saknas på de flesta hemman och man är ofta förlägen om tillfälle att förtjäna penningar till ett nödigt sädesköp. Framtida erfarenhet må avgöra, huruvida tid till skola kan uppoffras utan men för barnets bildning till det levnadssätt, till den ihärdiga arbetsförmåga, som är och bliver ett stående villkor för bondens självbestånd på denna magra ort och vartill barnet måste från modersmjölken i bondehusen uppammas. Hittills har behovet lärt även barnen att göra sitt till husets nytta, och det äldre har åtminstone vaktat det yngre, till bägge kunnat vakta fåren. Om staten helt och hållet bekostar undervisningen, så have socknemännen likväl över nog för sin förmåga att möjliggöra undervisningens allmänna begagnande och bära fattigvårdens sålunda mångfaldigade tyngd." Banbrytare på denna otillgängliga mark blev den sedan 1842 invalde klockaren Samuel Palmgren som varit ordinarie folkskollärare i Vrå sedan 1847. År 1857 lämnades en donation till Vrå: "En gåfva till grundfond af Nils Matteson i Wrå på Tvåtusende Riksdaler Riksmynt till Wrå församling, af hvars ränta barn, hvil- kas föräldrar icke åtnjuta fattighjälp, men dock äro mindre bemedlade, skola erhålla bidrag till kläder, böcker m.m. under skoltiden". Soldatbarn från Ljungby kompani: Nr 51 Ljus' tvillingar Maria och Lars 10 år, och Nr 53 Sälls båda pojkar Anders 10 och Gustav 8. Odensjö (Nya Vexjöbladet, bilaga den 13 september 1902.) Enligt ett circulär om statsbidrag av den 3 januari 1855 skulle församlingen höras om behov och önskan av statsbidrag till avlönande av lärare. En rättvis fördelning mellan verkligt behövande församlingar skulle ske. Socknemännen i Odensjö förenade sig i följande utlåtande: "Många hafva mindre behof, men dock höres större rop. Vi uppgifva våra behof så, att de äro större i sin verklighet än i våra uppgifter. Odensjö har på 15 1/8 mtl 874 personer i 79 hushåll på hemmansdelar och mer än 100 i torp och backstugor, hvilka sistnämnda allt mer öfvertynga de förra med allt större behof af hjälp. När från den ringa jordbruksafkastningen drages hvad krona, rotering, kyrkostat, skola och fattigvård kräfva, blir behållningen ett underverk till medel att för hungersnöd värja den så mångfaldigt utskyldiga hemmansåboens hushåll. Vi medgifva, att Odensjö tillhör en skogsbygd, som i afsättning af skogseffekter haft betydliga hjälpmedel. Men behofvet har misshushållat med skogen - den är förbi. Blott en skogsprodukt är kvar: flere backstugor än backar. --- Våra behof äro stora; våra tillgångar små. Detta förhållande, från statens höjder insedt lika klart som i våra djup, skall, vår omständligare bön förutan, tillvinna oss allt det understöd, som af en jämlik och billig fördelning af statsanslaget rikets behöfvande församlingar emellan kan önskas. 1858. Nytt cirkulär om statsbidrag hade utkommit och gav upphov till följande yttrande: "Icke nya anstalter, blott frihet och lif åt de redan gifna är hvad folket behöfver för det ljusa mål, som tidsandan med sin folkskola sätter det före. Det bästa, folkskolan har gjort, har den gjort genom hemskolan. Hemskolan är folk- skoleväsendets hjärta, och aldrig faller statsbidraget närmare sitt mål än just så, att det faller på hemskolan. Låt ock vara, att husläraren brister i skicklighet, men han blir ändå alltid det förnämsta och innersta hjulet i folkundervisningens växelverk - ett hjul, som staten med sina mäktiga driffjädrar väl har skäl att sätta i rörelse. Sock- neskolan står alltid husläraren till hjälp; liksom prästen skolan, med täta rote- och husförhör. Skada blott, att hon står med materiellt tomma händer, utan förråd på bröd, böcker och premier. Sätt henne i stånd att äfven härmed bispringa hem- skolan, och hon skall uträtta allt, medan en lärosal i hvar by uträttar intet, där nöden drifver barnen ut på vallbacken. Småskolor är goda, såvidt de finnas i hvar stuga. Socknemännen förena sig i beslut att hos k.m:t i underdånighet anhålla om hjälp till hemskolan. Rot- och elitskolor må passa för fruktbara, tätt befolkade orter, här kunna dylika skolor lika litet begagnas som underhållas. Hushållets alla armar, till och med barnens vid 6 à 7 års ålder, måste samverka för möjligheten af en tarflig utkomst. Den dagliga kosten är af beskaffenhet att mindre förslå och bära sig i form af matsäck än i gemensamt fat hemma. Ju mer förtrogen man hunnit blifva med folkets hemlif här, desto mindre behjärtad är man att tvinga till skolgång, där mater- iellt elände därmed ökas, så visst man än vet, att undervisning är där som mest behöflig. Visst skall fattigvården bära fattigskolan, men fattigvården är här en drifva, som sjunker under egen tyngd: Hvad därpå bygges måste därmed sjunka. Skall undervisning främjas äfven bland det arma folket, så synes ingen annan väg till framgång stå att vinna än hemskolans. Denna förtjänar alltså all den uppmärksam- het och all den hjälp, som däråt kan ägnas." "Flertalet barn bevista skolan knappt 30 dagar, de öfriga mindre än 20. Skolan flyttar från hus till hus. Lämpliga skolrum har man i allmänhet ej att upplåta. Stundom måste man inpackas i små dragiga vindsrum. Där gå läsningen med störande larm: Abcdarier och utanläsare öfverrösta varandra. Hvad kan äfven den bästa lärare lärare under sådana omständigheter uträtta? Och huru vill man finna en fattig menighet benägen till nya offer på en anstalt, som så förhåller sig till sitt ändamål?" Odensjö har haft ordinarie folkskollärare sedan 1848. Den nuvarande läraren heter Sven Magnus Bergstedt och utnämndes 1852. Aktuella soldatbarn: Nr 71 Munther: Lars 11 och Johannes 7. Nr 74 Rolig: Sven 12 och Anders 9. Nr 79 Snäll: Karl 8. Nr 81 Björk: Anna 9 och Sanna 7. Vittaryd Anders Lidholm är antagen som ordinarie folkskollärare sedan 1847. Han är gemensam för Vittary och Dörarp. (N. V. Bil. 17 september 1900.) Aktuella soldatbarn: Nr 137 Ring: Peter 10 och Sven 7. Nr 138 Svensk: Sven 9. Kånna och Ljungby Kånna bildar tillsammans med Ljungby ett skoldistrikt. Sedan 1848 är Håkan Almqv- ist ordinarie folkskolalärare i detta distrikt. I Kånna arbetar också småskolelärarin- nan Stina Håkansdotter. (N.V. bil. 14 november 1900) Aktuella soldatbarn i Kånna: Nr 97: Karolina 12. Nr 98: Berg: Maria 9. Nr 100 Bäck- man: Karl 11 och Kristina 8. Nr 101 Kant: Ingrid 10. Nr 102 Krut: Salomon 10. Soldatbarn i Ljungby: Nr 38 Gasett: Maria 12 och Edvard 7. Nr 51 Ljus: Johan 9. Nr 106: Nils 10. Nr 110 Sven 7. Hamneda Carl Johan Pehrsson är sedan 1848 ordinarie folkskollärare som flyttar mellan tre stationer: Hamneda, Hå och Stighult. (N.V. bil. 1 december 1900.) Soldatbarn från Ljungby kompani: Nr 3 Cerin: Kristina 10 och Sven 7. Nr 8 Hård: Emilia 7. Nr 15 Hörberg: Ingrid 11, Alfred 9 och Petronella 7. Nöttja och Annerstad Dessa socknar har gemensamt haft en ordinarie folkskollärare anställd sedan 1848. Nuvarande läraren, Sven Johan Ekberg, anställdes 1856. (N.V. bil. 3 september 1902) Soldatbarn i Nöttja: Nr 7 Lund: Johan 7. Nr 18 Blomqvist: Jonas 7. Nr 19 Nöjd: Josefina Nr 22 Ek: Eva 8. Nr 23 Bolin: Sven 12 och Jonas 9. Nr 25 Bard: Anders 8. Soldatbarn i Annerstad: Nr 55 Bjers: Axel 11 och Frits 9. Nr 82 Anström: Aron 9. Nr 85 Hall: Ingrid. Nr 88 Melin: Oskar 8 och August 7. Nr 90 Romb: Anna 10. Nr 94 Annerstedt: Daniel 12, Petronella 9 och Susanna 7. Torpa Citat från omkring sekelskiftet: "I början behandlades skolan i Torpa ganska styvmoderligt. Den inhystes stundom i kyffen, där någon kvidande åldring låg utsträckt på plågolägret, väntande på befriaren döden. Ja, en gång var skolan t.o.m. inhyst i en smedja." (N.V. bil. 21 juli 1902) Soldatbarn: Nr 32 Råberg: Kristina 9. Nr 35 Mars: Karl 8. Nr 40: Glas: Kristina 11. Nr 41 Malm: Ingrid 8. Angelstad Ordinarie folkskollärare är Carl Fröderberg. (N.V. bil. 6 okt 1900) Soldatbarn: Nr 114 Kvick: Erik 11och Eva 9. Nr 89 Yman: Eva 11, Johan 9 och Hilda 7. Nr 116 Bolander: Peter 7. Nr 122 Heldt: Karl 11. Nr 126 Ling: Maria 9. Nr 130 Väster: Britta 12. Nr 133 Hyll: Sven 8. Skolemästarens instruktion.