PeterKempe
Född
omkring
1649.
Begravd
1707-05-14
i Odensjö (G).
Levnadsbeskrivning
Född
omkring
1649.
Kallades Petter Kiempe.
Antagen som löjtnant enligt fullmakt
1679-12-05
Överstelöjtnantens kompani, Kronobergs regemente.
1685 vintertinget 4-6 mars sidan 59. Samma dag förliktes Mr Jöran Osaengius men Måns Johansson i Öjarp om 1683 års räntas klarerande för Öjarp, således det Jöran Osaengius erlägger för sitt bruk 25 daler silvermynt och Måns Johansson 18 daler varmed Hr löjtnanten Kiempe sina 43 daler silvermynt åtnjuter, gåvo där på händer sammans och togo avträde.
1685 hösttinget 16 oktober sidan 219. Uppå löjtnanten Kiempes och fältväbelen Jöns Perssons rekvisition, beviljades dem till vedbrand 8 st bokar på Öjarps skog, efter som de ingen annan skog haver att tillgå.
Levde
som löjtnant vid mantalskrivning
1692
i Balkarp Bäckag., Nöttja (G).
Avsked med underhåll
1698-08-03
Överstelöjtnantens kompani, Kronobergs regemente.
Levde
vid mantalsskrivning ensam skattskyldig med en dräng Per
1703
i Röshult Yttra, Odensjö (G).
Begravd
1707-05-14
i Odensjö (G).
Var vid mönstring 1688 sjuk hemma. Var den förste som innehade löjtnantsbostället i Öjarp.Kallades Pehr vid sonen Ottos födelse.
Meritförteckning 1681 (SE/KrA/0321/I/21 s.6) 1674 blev han rustmästare under Hennes Maj änkedrottningens regemente. 1675 blev han adjutant under samma regemente och samma år kommenderat tillbörlij? för löjtnant och därifrån inkallat till Malmö och blivit regemementskvartermästare. 1679 blev han löjtnant under Kronobergs regemente och överstelöjtnantens kompani.
Vid mantalsskrivning 1703 kallad löjtnant Kiempe och 1705 löjtnant Per hustru nämnd i marginalen "hust adelsdam".
1693 Sunnerbo höstting 6 oktober nr 153. Hr löjtnanten manhaftig Petter Kiempe för rätten angav, som skall han av mönsterskrivaren salig Bengt Staaffs änka, ej kunna mäktig bliva 12 tunnor spannmål, dem han förmenar sig rätteligen hava att pretendera; Till svars uppå änkans vägnar, dess fader länsmannen välaktad Nils Jonsson sig sisterade, föregivandes ingen i denna sak varit citerat, dhy blev av rätten citation beviljat, ehuruväl länsmannen lovade, utan citation på nästa ting comparera.
1695 Sunnerbo vinterting 8 februari nr 117. Trumslagaren Jöns Persson, såsom fullmäktig uppå H löjtnanten manhaftig Petter Kiempe vägnar över Jacob i Balkö sig besvarar som skall han emot förbud uppå H löjtnantens skog olovligen intrång förövat därföre fullmäktige påstår Jacob plikta måst. Till svars med ord om Jacob sig sisterade förnekandes högeligen att han intet olovligt hugge, som han angives före förövat har, kunnandes icke heller kärandens fullmäktig på anfordran med vittne till betygan där av framskaffa, för den skull blev med slag i saken för denne gången differera.
1703 Sunnerbo sommartinget den 2 juni. Johan Gunnarsson i Angelstad, köpt av herr löjtnanten manhaftige Petter Kiempe, skatterätten uti frälsehemmanet Johansgård för 100 daler silvermynt, brev daterat den 1 juni 1703 uppbjudes 1a gången.
1703 Sunnerbo hösttinget 6 oktober. Löjtnanten ädel manhaftig Pehr Kiempe nu som tillförne söker utslag i saken, angående utmönstrandet av tredings soldaten Anders Nilsson för Övra Röshult hos dess rote bönder innestående legomål, för vilket Hr löjtnanten påstår, att Mårten i Gällestorp, som en uti soldatens frånvaro ombetrodd fullmäktig, måtte vara respondabel, och således till 50 daler silvermynt uti dess legomål, som ännu berättas innestå, böra svara, efter som berd Anders, emot und fågne 3 daler silvermynt vederkiend oriktig Caution för den bortrymde soldaten Oluf Larsson anskaffat, och uti en skrift av 25 maj 1697 låtit inskriva Måns Stensson, Nils Bengtsson, Nils Jönsson och Per Hansson i Skaftarp namn och bomärken, vilka sedermera vid avseijandet där om samma skrift alldeles förnekat, att de den aldrig samtyckt eller underskrivit hava, Mårten i Gällestorp såsom svarande tillstädes, vedergår fuller att han av brev där soldaten Anders Nilssons legomål 20 daler silvermynt hos sig i förvar haver, förutan 30 daler silvermynt förutan 30 daler silvermynt hos Jöns Knutsson i Övra Röshult innestående, föregivandes sig icke kunna utan vederbörlig order samma andel utleverera, och såsom ovan nämnde Cautionister eller den som skriften förmenes Conciperat hava varit, Altså kan tingsrätten för denna gången icke något definitive där uti resolvera, förr än berörde personer, lagl inciterade bliva, emellertid finner rätten för behörigt, att de 50daler silvermynt som tillhöra soldaten Anders Nilsson på dess återstående legomål, böra in loco neutro, till saken emot Cautionisterne vederbörl utfördt varder, deponerade bliva.
1704 vintertinget 10 februari. Peter Kiempe angav för rätten Bengt Persson i Nannarp för att han år 1701 antagit till bruk hälften av hemmanet Virkesnäs och såsom städja lämnat en ost samt 2 daler silvermynt. Trots dessa utlägg hade inte Bengt flyttat till gården och därför hade löjtnanten för år 1702 fått betala kronoräntan och soldat. Bengt menade att där inte fanns någon bostad och att han enbart med ett ord eller två frågat därom. För att slippa tilltal hade han därför i förlikning lämnat en ost och två daler penningar. Eftersom vittnen inte var närvarande uppsköts utslag till senare ting.
1704 hösttinget 4 oktober. H Magister Lars Ulmgren köpt av H löjtnanten Per Kiämpe all skatte och frälserätten av Johansgård i Angelstad för 250 daler silvermynt, brev daterat 10 juli 1704, uppbjudes 1 gången.
1705 Sunnerbo vinterting 6 februari. Herr löjtnanten välborne Gustaf Adolph Gyllenswerd med dess skriftliga protest hos rätten inkom, emot den inteckning av uppbud som löjtnanten ädel och manhaftig Per Kiempe, i anledning av ett med H ryttmästaren välborne Anders Leijonflyckt den 24 juli 1684 slutat köpekontrakt om fjärding frälsehemmanet Strömma för 230 daler silvermynt erläggande gjort haver, Påståendes H Gyllenswerd såsom närmaste i börd å Stiernska familjen, att få berörde hemman, emot så stor summa som salig välborne Carl Stierna det till åboerne förpantning vid uppdraget, nämligen 150 daler silvermynt: I att retrahera, Till vilken ände H Gyllenswerd så många penningar till samma hemmans åboar Lars Nilsson och Gudmund Lasson i Strömma, efter uppvist kvittens av den 10 januari år 1705 contenterat och betalt haver. Fördenskull och påståendes att åtnjuta å sin sida uppbud i samma mål, beropandes därjämte H löjtnanten Gyllenswerdh sig uppå att H ryttmästar Leijonflycktz av den 8 januari år 1705 till honom utfärdade brev, som förmäler, att ingen närmare i börd är, än salig välborna fru Virginia Reuters respektive arvingar, varandes sålunda alla fatalia frie och öppne lämnade. Emot vilken insinuation H löjtnanten Kiempe så vida exciperade [invände] som han till versa beropar sig på en av H Leijonflykt de dato den 28 novemb 1704 slutat avhandling, uti vilken berättas, att så fall någon såsom bördeman skulle intendera [ha för avsikt] att göra därutinnan något inspråk, På den händelsen reserverar H Leijonflyckt sig vilja hemmanet själv behålla. Fördenskull provade rätten skäligt med vidare uppbud för denna gången å H löjtnanten Kiempes sida så länge vila låta, till dess H Gyllenswerd och H Leijonflykt närmare härom få överlägga, antingen något köp för sig går, eller inte. Beträffande eljest den klagan som åborna uti Strömma för rätten angivit som voro de icke från hemmanet lagel. avsagda, men likväl besvära att de vid nästa fardag torde emot förmodan uthdrafne bliva, begärandes att bliva vid lag och rätt maintinerade [försvarade]. Så alldenstund berörda åboar enstämmigt neka därtill, att de lagel avsagda äro, dy finner tingsrätten skälig, att de så länge böra vid hemmanets besittning maintineras, till dess avsägandet dem lagl överbevisas.
1706 Sunnerbo härads vinterting § 18. Herr löjtnanten manhaftig Per Kiempe uppviste i rätten H Ryttmästaren välborne Anders Leijonflychts försäkring på 230 daler silvermynt utelagda penningar för frälse och fjärdingshemmanet Strömma de dato d 19 februari 1706 som till kreditorens säkerhet intecknas.
1706 Sunnerbo höstting § 99. Sålde enligt köpebrev daterat 10 juli 1704 tillsammans med si kära hustru skatten och frälserätten för Angelstads Johansgård till kyrkoherden Lars Ulmgren för 250 daler silvermynt.
Domboken Sunnerbo vinterting 1707 § 11. Gunne Larsson i Strömma försträckt till löjtnanten Per Kiempe 230 daler i silvermynt emot underpant frälsehemmanet Strömma, brev daterat d 15 februari anno 1705 som intecknas till kreditorrens säkerhet.
Efter flera års tvist vid Sunnerbo häradsrätt, och Peter Kiempes död blev Gustav Gyllensvärd ägare av frälsehemmanet Strömma i Lidhult år 1710.
1703 Sunnerbo sommartinget 5 juni. Cronenes befallningsman välbetrodde Gabriel Wijkman efter utverkat citation, en skriftig libell emot Hr löjtnanten ädel och manhaftig Petter Kempe uti rätten insinuerade, angående de injurier som löjtnanten emot befallningsmannen hos högvälborne Hr landshövdingen Gustaf Faltsburg andraget, allegerades befallningsmanen där vid några documenter Sub lit A, B, C, D, F ex P med begäran att de samma efter uppläsandet uti noga observanu tagas måtte, protesterande befallningsmannen qvam solenni Ime emot Hr löjtnantens angivande som skulle honom uti cronoräntors erläggande vara för när skett, uppvisades baefallningsman en specifikation och uppsats ifrån 1697 till datum, på vads terminer Hr löjtnanten cronoräntorna betalt, som in alles till en summa av 33 daler 20 öre 17 3/5 ? sig bestiga, Sustinerandes befallningsman som hade han ingen oförrätt Hr Löjtnanten tillfogat, och dy påstår, att han för sitt ohemula ungivande vererbörl måtte ansedd bliva. Där emot Hr löjtnant Kempe såsom svarande för rätten sig sisterade, till ståandes de brev som han d 2 och 10 decmb anno 1701 samt den 27 april, den 13 oktob och 9 decemb 1702 Hr befallningsman och dess kieresta tillskrevet, med utlåtande där hos, som voro knektehjälpen för Röshult som Hr Löjtnantens åbor, genom befallningsmannens förvållande betagen, som dess till högvälborne Hr landshövdingen insinuerade Tuppliqa förmäler. 2do förmente Hr löjtnanten, som hade befallningsmannen hindrat honom några resolutioner som uti Växjö lands kansli varit utfallne, men befallningsmannen sådant på det högsta förnekar och på sin tillförne till kansliet där över insinuerade förklaring Sub lit G sig beropar. Paterna omsider efter vidlyftig konfrontation och uppå rättens pervasion uti, denna sak förliktes, var över att sådant dokument dem emellan upprättat blev, som under i bokstaven förmäler. Såsom emellan oss undertecknade har en tid varit någon tvist, härörande av lutter [rent] missförstånd som ovännen tillika sökt underblåsa. Alltså och ehuruväl vi till detta nu påstående ting haver varandra vice versa inciterat, och i uppsåt varit an och annor tvistighet emot var andra lagl att proseqvera och utföra, äro vi dock igenom Hr häradshövdingens interposition och dess välmente föreställande av de vidlyftigheter och äventyrlige påföljder som rättegångs processer med sig föra, blivna bevekte, till förekommande av vidare förtret, missnöje omak besvär och omkostnad sådan en oenighet att förkväva och alldeles åsido sätta. Giöre det och här med igenom denna förlikning kraft och i stället förklara var andra för ärlige och redelige personer, så att vi med var andra intet annat vete än det som berömmelighet och redeliget vara kan, Som jag och Pehr Kiempe där hos Contesterar, att om något av mig här till dags voro talt eller skrivet som Hr befallningsmannen intet länt till behag, är sådant skiedt uti haftighet och i ingen ond mening, Låfwandes och Jagh Gabriel Wijkman, att såsom detta förlupna owäsande, förnämbligaf har haft sin upprinnelse och födsel där av, att Hr löjtnanten intet niutet dess prätenderade Rothe hielpepenningar till hemmanet Södra Röshult vilket utan mitt vållande där ifrån blevet utslaget, att för den skuld så mycket mig tillstår, efter yttersta möjlighet vilja tillhjälpa och främja, det Hr löjtnanten till sin sublevation må njuta, vad hemmanet för detta i anseende till dess ringhet varet anslaget och tillordnat. Försäkrandes i det övriga vi bägge, att efter denne dagh, aldrig skohla giöra var andra förtretelser dem ringeste mine till oenighet och missförstånd förorsaka, utan fast mere till en uppriktig vänskap Stabilierande göra varom dra gott och all god vilja och tjänst den ene den andre bevisa, vilket till yttermera visso med våra namns och signetens undersättande bekräftas. Datum tingsplats Ljungby den 6 juni anno 1703. Petter Kiempe Gabriel Wijkman
