Instruktion för skolemästare

vid then närvarande och af Kungl.Maijst. i nåder stadfästade Skole Inrättning till
undervisning uti läsning, kristendomskundskaper samt medborgerliga goda Seder för
Soldate Barnen vid Kungl Cronobergs Regimente.
("Project till Skoleordning jemte Instruktion - " troligen 1795. KrA: KKr)

§ 5 : Till undervisning uti skolan får ingen mottagas under 6 års eller öfver 12 års ålder och bör icke antalet öfverstiga 12 högst 13.

§ 6: Hvarje Barn som intages i Skola undfår en abc-Bok och en Cateches, samt lämnas till Föräldrarna 2 R.dr såsom hielp till dess underhåll under skoleterminen.
(Till soldater som hade barn utdelades "Läsetavlor" så beskaffade att föräldrarna själva kunde lära barnen bokstäverna. De fick samtidigt en instruktion och en "behörig skolordning").

§ 7: Skoleterminen blifva hädanefter, den första från den 1. Februari till den 24 Junij, och den andra från den 1. September till slutet av Januarij, på hvilken tid hvart barn åtminstone bör vara fullkomligt färdig med innanläsning samt kunna Lutheri Lilla Cateches utantill och Hustaflan, hvarföre nödigt blir, det för äldrarna böra hafva lärdt Barnen at kienna Bokstäfverna innan de få intagas i Skolan.

§ 8 De skolemästare hvilka såsom duglige befundnes blifvit antagne undfå i årlig lön Contant 25 Rdr Rgm samt till eget Boställe ett vacant Soldatetorp, hvaremot dem åligger at till nogaste efterlefnad och fullgiörande iagttaga efterföljande skijldigheter och föreskrift:

  1. Då skolmästaren fådt ordres om en skola sättjande infinner han sig i rätter tid hos den officer vid Regimentet som är skole-inrättningsföreståndare, åt hvilken han uti alt sitt förhållande är lydnad och redo skyldig, emottager hos honom anvisning och ärforderliga Böcker åt Barnen, förskått på sin lön samt underhållspengar för Barnen, hvilka uti den Officers närvaro vid skolesättningen aflämnas till Barnens föräldrar, och i öfrigt hörsammar han hvad så väl befälet vid Compagniet, som Presten vid Regimenet honom antydar.
  2. Vid Barnens emottagande skall han bemöta dem med utmärkt vänlighet och godhet, hvarigenom det förestående arbetet, både för honom och Barnen mijket lättas ju mera han vinner deras kiärlek och tillgifvenhet.
  3. All hård medfart förbiudes på det strängaste, nödig och tienlig aga endast med ris bör väl äga rum för laster och odygd, dock sedan alfvarsamma varningar förutgådt, men för läsning bör barnet aldrig röras, icke en gång med hårlugg, utan enda straffet då lättja eller tröghet förmärkes, bör vara at med läsande densamma sysselsätta under det de andra ha lof och få roga sig. I synnerhet bör alla undervisning uti Religion och kristendomskunskapen, på det vänligaste och lämpligaste sätt meddelas, så at böijelsen och hågen för densamma icke allenast må understödjas utan och med tiden alt mer och mer förökas.
  4. Skulle beklageligen något så vanartigt Barn finnas hos hvilket laster och elaka böjelser äro så inrotade at varken genom varningar eller aga det står at rätta, bör det genast komma utur skolan och med förebråelse för försummad uppfostran till föräldrarna återställas på det at genom elaka exampel de andra barnen icke måga förföras utan tvärtom en sådan händelse hos dem väcka afskij och leda för odygden.
  5. Åligger det fördenskull skolemästaren så mijcket mera at vid alla möijeliga tillfällen under samtal med Barnen bibringa dem ett redigt begrepp om det Gudomeliga väsendet, äfvensom och fullkomlig upplysning om skilnaden emellan Dijgden och Lasten samt dessutom för at vänja Barnen vid uppmärksamhet, förtälja utur Bibliska historien om Skapelsen och Syndafallet, om återlösningen och vår frälsares oskyldiga lidande, jämbväl händelserna med Joseph, David och den förlorade sonen, hvaremot granneligen bör undvikas alla så kallade sansagor, spökehistorier och annat kiärringsladder, utan bör i dess ställe vid lofstunderna skolmästaren tillställa hvarjehanda oskijldiga lekar tienliga till sin renas förnöijelse och uppmuntran samt nijttig kroppsrörelse.
  6. Med sielfva läsningen förhålles sålunda. Då barnen kunna högliudt och redigt uppnämna Bokstäfverna, börjas med Stafning, hvarvid Barnen böra noga underrättas om med- och sielf-lindande bokstäfver och at ingen stafvelse kan vara utan en sielflindande bokstaf, samt at så många sielflindande bokstäfver äfven så många stafvelser innehåller ett ord, en stafvelse utnämnes då i sänder så länge tills man får med stafvning hoplägga och utnämna hela ordet, därmed fortfarer till Barnen utan rättning kunna läsa, hvarefter börjas ordentligt med renläsning och ombijtt uti Cathekesen, Psalmboken och Bibelen, inga gissningar av ord tillåtas, utan om Barnet läser ett ord orätt, eller icke kan utnämna det, tillhålles Barnet at stafva hvar stafvelse för sig samt derpå hoplägga och utnemna det, äfvenledes böra Barnen från första början vänjas vid at stadna med uttalet där stadnas bör, samt undervisas och noga i agt taga skiljeteknena. Alla oseder vid innanläsning såsom siungande, dragande på orden och dijlikt bör med all sorgfällighet hindras. Nummersiffrorna böra de äfven lära kiänna så at de med lätthet kunna upslå Psalmer i Psalmboken.
  7. Härefter fortfares med Catechesens genomläsande flera gånger, dels sagta dels högliudt till dess Barnet vunnit en fullkomlig färdighet uti innanläsningen, som är högst nödvändig, och sedan får begynnas med utanläxor uti Lutheri Lilla Cateches, hvarmed hvart barn bör blifva färdigt under Skoleterminen, såväl som Hustaflan. De äldre som kunnat något innan de kommit till skolan och äro mera för sig kunna få begynna med förklaring i Svebelii Cateches. Under Catechesens och i synnerhet första hufvudstyckets läsande får Skolemästaren rik anledning at flitigt och med nit föreställa Barnen för nödvändigheten af at frugta Gud, älska och ära honom såsom vår Skapare och välgiörare samt med en stadig tro och förtröstan hålla sig till Christum såsom vår återlösare och troget bedja om den heliga andes bistånd härutinnan, i öfrigt visa lydnad och undergifvenhet för Öfverhet, Lärare, Föräldrar, Förmän och Husbönder, därest förklara hvad som förstås med Dijgden, neml. kiärlek till nästan, försonlighet, upprigtighet, redlighet, ordhållighet, vänlighet, höflighet, barmhertighet, trohet och tienstagtighet, som medförer välsignelse och rik belöning både här i tiden och i evigheten. Slutligen hvad som kallas laster, neml. Ogudagtighet, svärjande, högfärd, girighet, bedrägeri, bitterhet, afund, kif, tiuveri, lösagtighet, fijlleri, som ofta leda till mord, dråp, slagsmål med mera, hvarpå följas straff och ofärd både i tid och i evighet.
  8. Vid strängaste ansvar åligger det skolemästaren at läsetiden med all flit och noggranhet nijttja, hvarföre den ordning noga bör i agt tagas at alla hvardagar Barnens så tidigt väckas, upstiga samt tvätta kamma och påkläda sig, hvarvid Skolemästaren bör vara ganska upmerksam det Barnen vänjas vid ordentlighet snygghet och renlighet, så at kl. 7 giöres bön af Skolemästaren, till dess barnen hunnit lära böner och i tour after hvarannan läsa högt, hvarefter siunges en vers af morgon Psalmer, därpå läses till kl. 9 då en half timas lof gifves at äta frukost, sedan läses till kl. 12 då middagslof gifvas till kl. 2, hvarefter läses till kl. ½ 5, åter en half timmas lof, samt slutligen läses till kl. 7 då aftonbön giöres och därpå Barnen få ledighet at leka, äta och gå till sängs. Vid alla måltider skal bordläxa läsas högt af Barnen i Skolemästarens närvaro, som vid all böngiörning och läsning noga tillser at det skier med andagt och alfvarsamhet.
  9. Då någon kiörka är så nära belägen och tienlig vacker väderlek är, förer Skolemästaren sielf Barnen dit och ifrån på Sön- och helgedagar, i annat fall läses uti skolan dagsens täxter, samt tienliga böner och Psalmer utur Psalmboken. som alt bör skie med behörig andagt. Den öfriga delen af hela dagen få Barnen leka och roga sig, dock under Skolemästarens tillsyn som då äfven emellanåt kan tala för dem något muntrande och nijttigt. Om några nära boende beskiedeliga Föräldrar skulle vilja hafva sina Barn hemb en helgedag, må det icke nekas, dock att de är i skolan om aftonen.
  10. Om något skolebarn blifver siukt bör det ömt och väl vårdas. Tager siukdomen till och tijks vilja blifva långvarig skall efter 3 dygns förlopp bud ställas till föräldrarna at afhemta det, i övrigt måste Skolemästaren väl se sig före at icke ett missbruk som kallas skole-siuka får äga rum.
  11. Jemte undervisningspligten, tillhörer det äfven Skolemästaren att vara uppmärksam det Barnen altid äro snijgga och renliga, få god och rak kroppsställning, hurtigt och redigt tala och svara samt se upp på den de tala med, äfvenledes bör han hafva tillsyn på Barnen i kosthållning, samt därest något brister besörja det. Sådant blifver i tiden tillkiännagifvet och för öfrigt i agt taga at igenom alla möijeliga och tillåteliga medel skola tillvinna sig Barnenas kiärlek och förtroende samt för allting aldrig låta förmärka någon skiljagtighet i sitt hiertelag mot dem.
  12. Alt hvad förut föreskrifvit är bör Skolemästaren efter samvete och med ijttersta noggranhet söka at efterkomma och fullgiöra, då han efter långvarig och väl förrättad tienstetid har at förvänta någon ålderdoms understöd utaf Cassan, men deremot om han olijkligtvis förfaller uti liderlighet, uppenbar försummelsse och oduglighet, skall han efter förutgången varning, utan visad ändring eller förbättring, från sin skolemästarsyssla förvist och endtligad blifva.

Första sidan
Copyright © Rolf Carlsson.
Reviderad: 2010-05-25.